Väldigt trevligt att logga in på bloggen idag och se att man dels fått nya kommentarer och besökare, roligt roligt! Ger ju en lite mer motivation att utveckla bloggningen , fast jag aldrig kommer bli den där bloggtjejen som jag engång var. Jag hinner helt enkelt inte med det, och beundrar folk som hinner med bloggningen trots egen häst och skola t.ex, strongt! 

 

Idag har det inte alls hänt mycket, umgicks med mina kompisar på kvällen och har haft höstlovskul på dagen. Smilla hade Faxen idag, dock var det en sån storm så Faxen fick redan komma in klockan 3 idag. Täcken hade blåst av hästar osv, helt sjukt vilken kraftig vind det var, dörrarna gick knappt och öppna! Så lill Faxus fick bara en liten promenad i ridhuset idag. Imorgon är det jag som har honom och då hoppas jag att vinden lugnat ner sig lite, eller väldigt mycket... Haha, nä nu ska jag kolla PH och så hörs vi kanske imorgon!

 

 

 

 

Har ridit för Nizar under helgen och är mycket nöjd! Ponnyn blev extremt lätt i handen och flög fram i gångarterna. Dock kändes han ganska trött nu idag , med det förstår jag 3 dagar intensiv träning är ju inte det allra lättaste, right? 

 

Synd att att det inte finns mer tävlingar här uppe . Jag bor verkligen på det mest värdelösa stället när det gäller att tävla. När jag åkte till Umeå tog det 8 timmar och till närmsta tävlingsplats tar det 1,5 timme, förstår ni vad hemskt?! Inte nog med det så har Faxen fått skav vid sadelgjorden  så när vi åker till Luleå på onsdag ska vi införskaffa en fårskinstunnel. 

 

Mer då? Jo lucia träningarna har dragit igång och imorgon ska jag hålla i höstlovskul för en massa barn, roligt!

 

bild på smillas krasch.

Trots allt faxus varit med om så ger han verkligen sitt allt. Idag när jag red, fy jäkla vilken känsla! Vi gjorde till och med saker vi aldrig tränat på tidigare tex galoppbyten och "påbörjan" till galoppiruetter. Att sitta i den traven som jag hade i slutet av passet, traven går inte ens beskriva seriöst. Travökningarna- har aldrig någonsin ökat så bra tror jag. Ja ni hör ju ,jag är alldeles i exalterad över ridpasset. Faxen är verkligen en på miljonen, nu ska jag sova och drömma vidare om min underbara ponny♡

Ihelgen vann jag min första LA:1 på klubbtävlingen med 61,3% och jag vet att vi kan bara bli bättre! Men de senaste veckorna har väldigt dramatiska med Faxen och jag har verkligen börjar inse hur viktigt det är att visa all den kärlek man kan alltid. I söndags gick Smilla och Faxen omkull i deras debut i LB. De hoppade en oxer, Faxen bedömde avståndet fel och räckte inte över. Både hästen och ryttaren gick omkull. Det var det värsta jag sett och jag kände hur tårarna började bränna bakom ögonlocken, ingen av de får vara skadade. Som tur reste sig Faxen direkt och travade iväg, även Smilla ställde sig upp utan någon skada skedd. Det där var verkligen ett moment där jag kände att vi hade tur i oturen, det hade kunnat hända så hemska saker i det där fallet. Jag vill helt ärligt inte ens tänka på det.

 

Men som tur var hände inget med båda. Jag joggade honom på måndagen för att kolla igenom honom och vilken lättnad det var när han inte var halt! För nån vecka sen var ju Faxen förkyld också och förra veckan fick han en liten irritation i ögat. Jag tycker helt ärligt det är hemskt att behöva uppleva allt det här, fast det kanske är banala problem för er, men för mig är det verkligen jobbigt. Jag vill ha honom frisk och hel, han är ju min lilla nallebjörn som jag älskar mest av allt. Jag hoppas verkligen att turen vänder nu för oss, så vi får lite tur. Vi hade behövt det känner jag. Men en sak är säker och det är det att jag kommer göra allt för honom, allt jag någonsin kan göra för att han ska må bra ska jag göra. Här är världens finaste häst, och vet ni vad? Han är min, och jag älskar honom över allt annat.